Min mor fick idag en lysande ide (helt enligt henne). Hon kände att mysfaktorn inte var på topp, så som den borde under juletiden. Det behövdes något som fick denna faktor, som folk i allmänhet har börjat prata allt mer om på senare tid, att stiga till värdet ”jättemysigt”.

Min mor kom då på att eld är mysigt och varmt och skönt. Glögg är gott och varmt och mysigt. Vinter är varmt och gott och gult… erhm? Så hon bestämde helt sonika att jag och far skulle hjälpa henne genom att göra henne sällskap ute på gården, med grillen tänd (inte kol då utan kapade flisor av nya kvastskaft), ett fat med saffransbullar, skumtomtar och pepparkakor, en hink med egenblandad glögg på t-spritslåga och ett glatt humör, det var det viktigaste och skulle tvingas fram. Pappa fick som vanligt inte igång elden, så för att låta honom slippa kylan gick jag ut och tände den, självklart efter en lektion i eld och luft (att bara lägga en tidning i botten på en grill gör inte att den brinner).

När mor kom ut sa hon ”jättemysigt”, jag och far instämde. Min far och jag stod mest vid elden och petade och drack mängder med glögg samtidigt som mamma gick runt och betraktade allt det mysiga och muttrade med jämna mellanrum ut ett ”jättemysigt”.

Det var faktiskt lite mysigt att dricka glögg vid elden men det var kallt om fötterna och efter en stund tröttnade jag och gick in. Nu kommer mina kläder lukta rök.

Eldfar

Julglöggen

Julglöggsbord

Jultomte

Nu ska jag gå och värma mej med en stor stark Julgrogg!